On Saturday may 23d we open this production once again in Vienna. Les Arts Florissants Conducted by William Christie. Directed by Deborah Warner. This recording is from the Opera Comique in Paris, dec 2008.
Here you can find tickets and information about Dido and Aenas Wiener Festwochen. Willkommen!
It’s lovely to be back home in Stockholm!!! Tonight I sing La Cenerentola at the Stockholm Royal Opera and tomorrow the entire family flies off to Vienna for the Wiener Festwochen production of Dido and Aeneas. So it’s very much back to business as usual!!!! I just want thank EVERYBODY in Europe that voted for me . Thank you ever so much!!! And I would also like to congratulate Alexander and Norway for a stunning performance!!!!
Lots of love
Malena
Regarding the planned gay parade here in Moscow today I think it’s very sad that they won’t allow a tribute to love. I’m not homosexual but today I am happy and proud to call myself gay – to support my friends and fans.
Another photalbum from Moscow is now published!
I’ve just uploaded a new photo album with more pictures from Moscow.
Jag har en väldigt enkel princip när det gäller att bemöta kritik; jag bemöter inte kritik. Kritik är alltid en subjektiv uppfattning och därför är den alltid befogad. På min hemsida så länkar jag in artiklar från alla möjliga tidningar – fråga mig inte hur!!! - som både är positiva och negativa. Jag kan ju ändå inte styra vad folk tycker…. Och det har pågått en del smådebatter om ”la Voix” och om Askungen på bio och om folklighet inom den klassiska kulturen och vad vissa radiostationer spelar för musik och vad dom inte spelar för musik…
Det är bra. Det ska vara så. Man ska tycka saker. Olika saker.
Melodifestivalen är ett högriskprojekt. För vilken artist som helst!!! Och kanske ännu mer för en klassisk artist… det är ju liksom öppet mål :”Operatanten” och ” ha ha ha symfoni”….ja, ni fattar. Det är inte precis ett Måns Zelmerlöv-utgångsläge som man har. ( Även om Måns har ett nog så jobbigt och utsatt läge…fast på ett annat sätt ) . Jag vet att många från popvärlden tycker illa om låten och om min konstform. Och jag vet att många från den klassiska sidan förfasar sig över folkligheten och skräpkulturen.” Musiken är för viktig för att överlåtas till folket” och ” La Voix är en skitlåt bland skitlåtar” osv. Jag respekterar alla åsikter.
Så varför? Varför gjorde jag det? Varför valde jag att inte tacka nej när Fredrik Kempe ringde mig i juni förra året?
Två skäl. För det första: Jag tyckte det skulle vara kul! Och det var kul… Och min viktigaste egenskap som konstnär, sångerska, artist och operaskådespelerska är och förblir att jag behåller min naiva, lekfulla och barnsliga öppenhet inför allting som rör mitt yrke!!!!!
Det är nämligen barnsligt kul att hitta fram till ”den perfekta tolkningen” tillsammans med världens bästa dirigenter. Att särskåda varenda ton i det material som William Christie eller Rene Jacobs eller Harnoncourt har tagit fram efter en livstids arbete och forskning i den klassiska musikens absoluta frontlinje. Och det är lika barnsligt kul när jag sitter på ett kontor tillhörande ett kommersiellt popskivbolag och spelar upp Monteverdi och Händel och dom skriker ” fan!!! Det här funkar ju! Vad är det här för arr? ”
Glädje. Öppenhet. Lust. Det är bra saker. Det har inte alltid varit så….
Det andra skälet: Efter idrottsgalan förra vintern så märkte jag en väldigt tydlig ”före och efter” effekt. Jag hade glädjande nog väldigt bra publiksiffror även långt innan idrottsgalan… Men efter idrottsgalan så var allting utsålt. Överallt. Och jag tänkte att om jag tar den här risken – och tro mig! Risken var stor! – så kanske jag kan locka ännu fler människor till mina konserter runtom om i landet. I kyrkor. I konserthus. På operascenen. Och det det i sin tur innebär att flera människor kommer i kontakt med den klassiska musiken. Och det innebär större intäkter för arrangörer. Osv osv.
Det behöver inte bli så. Det kanske tar slut imorgon. Vem vet? Men det känns som om det är värt ett försök.
Och faktum är att det har varit ett visst publiktryck under våren .Till och med Oper Frankfurt gick från 70% till 100% beläggning på Askungen. Men som sagt, vi får se.
Jag får dagligen 10 tals mail och brev från människor runt om i Sverige som säger sig ha börjat lyssna på opera tack vare La Voix. Inte minst från barn! Dagisklasser sjunger operatoner. Och det kan man ju ondgöra sig över om vill. Själv tycker jag att det är det största som har hänt mig under min yrkeskarriär. Att dagisklasser sjunger opera alltså. Det betyder långt mycket mer än att stå och vråla ut sin glädje i Globen…även om det också var ganska kul….
Slutligen kan jag bara säga att mitt mål är inte – och har aldrig varit – att förenkla den klassiska musiken. Opera är opera. Klassisk musik är klassisk musik. Och pop är pop. Allt ska genomföras så grundligt och bra som det någonsin går. Ingen genre är större eller bättre än någon annan. La voix är pop. Sjungen med en klassisk röst. Men likafullt är det pop.
Mitt mål är däremot att förenkla tillgängligheten och närvaron av den klassiska musiken. I hela mitt liv har jag som svensk kulturarbetare försökt att nå ut till ”den nya publiken”. Vi får lära oss det som ett mantra redan på musikhögskolan och på operahögskolan. På varenda kulturinstitution i detta avlånga land så klingar samma undertext på vartenda reportoarrådsmöte; i varenda kantin, korridor och sminkloge – hur hittar vi den nya publiken?
Jag har ingen aning. Men jag letar precis som jag alltid har letat. Och som jag alltid kommer fortsätta att leta.
Ett steg i taget.
Mitt nästa steg blir Moskva. Men det kunde lika gärna ha varit Norrlandsoperan, Örebro Konserthus , De Geer hallen i Norrköping, biblioteket i Falun, konstmuseet i Helsingborg eller Östgötateatern. Det är liksom samma sak.
Tro mig. Jag har gjort både Virserums Musikdagar och Melodifestivalen och det är ingen skillnad. Det är bara lite fler som tittar just den kvällen på jobbet…
All a grown girl needs for a trip to Moscow…
So…I was in Moscow yesterday! Just click photo and watch my new Flickr album….